Rätt och plikt att få göra något vettigt

I Örebro län har arbetslösheten på ett år ökat från 10 281 personer till 14 991 personer. Av dessa är 2 872 långtidsarbetslösa, det är 1060 fler personer på ett år. Ungdomsarbetslösheten i länet har på samma år ökat med 55%. I december 2009 gick 3 858 unga i länet utan arbete eller vettig sysselsättning. Totalt fanns 338 personer i arbetsmarknadsutbildning i december månad. Jag menar att detta är helt sanslöst illa. Var och en som blir arbetslös borde ha rätt och plikt att göra något vettigt av sin tid i arbetslöshet. Att i tider av lågkonjunktur få tillfället att bättra på sina kunskaper är både bra för den enskilde personen och bra för Sverige. Det gör att vi kan stå starkare när det vänder. Den borgerliga regeringen är uppenbart av en annan åsikt. Det är sorgligt, sorgligt att se.

Att göra människor försäkringslösa är ingen lösning

Försäkringskassans senaste rapport visar att närmare en av tio i åldersgruppen 40- 49 år har någon form av sjukersättning eller det man tidigare kallade förtidspension. Jag menar att det är ett bevis för att det krävs en annan politik. En annan politik än den regeringen för, och en annan politik vi själva förde under vår regeringsperiod.

Den borgerliga regeringens strategi att göra sjuka människor försäkringslösa fungerar inte. De försöker lösa problemet genom att ta ifrån människor deras ekonomiska trygghet. Det är inte någon lösning, även om det snyggar till statistiken för regeringen. Istället behöver vi öka möjligheterna att komma tillbaka till arbete genom rehabilitering och en arbetsmarknad som stimuleras att ta emot människor som kan bidra, även om det så bara är en timme om dagen.

Jag kan bara konstatera att det kommer att bli en dyr nota att dra undan mattan under fötterna på sjuka, med ökade sociala klyftor och barn som tvingas växa upp i fattigdom som följd. Vi vill ha en sjukförsäkring som både ger hjälp att snabbt komma tillbaka till jobb och ekonomisk trygghet under den tid det tar. I vårt budgetalternativ investerar Socialdemokraterna en miljard mer än regeringen på rehabilitering på tre år.

Det menar jag är anständigt ett välfärdsland.

Jobben först

Idag måste jag som Hallsbergare och socialdemokrat blogga om jobben. Återigen ett stort varsel som drabbar människor hårt. Nu är det än fler som får gå med oron i magen och frågorna i huvudet. Kommer det att bli jag som blir arbetslös nu? Fler som får börja fundera på sin ekonomi och sin vardag. Fler barn som får lyssna på oroliga föräldrar.

Jag känner mig arg. Arg över att jobbkrisen tillåts slå så hårt. Det går ju att göra mer för att rädda jobben. Arg över att den borgerliga regeringen gjort svensk a-kassa till Nordens sämsta och att man avvecklat tre fjärdedelar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Arg över systemskiftet som gjordes innan och oberoende av finanskrisen.

Hoppfull för att jag innerligt tror att det är fler än jag som är arga. Att fler, precis som jag, bryr sig om jobben, välfärden och rättvis fördelning. Att fler, som jag, inser att det gör skillnad hur man lägger sin röst. Att vi kan bättre och att Sverige tjänar på rättvisa.