Det var ovisst in i det sista men Durban undvek kollaps. Det är viktigt för alla oss som tror på internationella överenskommelser. Durban blev ett uppfodrande lyckat misslyckande. Nu finns en samarbetsform men det är tyvärr otillräckligt. Durban har inte gjort någon skillnad för din och min framtid.
Det blev ett klimatavtal och Indien, Brasilien, Kina och USA är med. Nu är världens länder överens om ett lagligt bindande avtal. Det är mycket bra. Det allt överskuggande är dock avtalets otillräcklighet. Det nya nyckelordet ”legal force” är inte enkelt att tolka. Otillräckligt är också avsaknaden av siffror gällande utsläppen. Nu finns inga garantier att utsläppen kommer att minska varken såsom vetenskapen och planeten kräver eller vad länderna tidigare utlovat. Det är ett gemensamt ansvar att visa vägen framåt. Mycket arbete återstår.
EU med klimatkommissonär Connie Hedegaard överraskade positivt. EU skaffade sig, fem i tolv, en ny strategi i relationen med utvecklingsländerna. EU lyckades, fem över tolv, pressa fram en andra åtagandeperiod av Kyotoprotokollet och ”legal force” i klimatavtalet. Det är glädjande. Om detta hade skett redan under det svenska ordförandeskapet 2009 när förhandlingarna hölls i Köpenhamn hade vi kanske hunnit längre idag. Tyvärr saknas fortfarande det viktigaste, insikten om att i handling visa ansvar för klimatomställningen på hemmaplan. Här har världen, EU och Sverige mer att bevisa.
Det är hög tid att visa på att progressivitet och klimatomställning tjänar oss väl, stärker vår konkurrenskraft, bygger broar till jobb och välfärd, räddar vår planet och visar att vi tar vårt ansvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar