På plats i Cancun. Lite trött och med ont i halsen. Men inget som inte lite Ipren och fukost i solen kan lösa. Idag öppnas högnivådelen av mötet. Får se om världens ledare har tänkt sig att leda denna gång? Vad jag hittills förstått så går förhandlingarna trögt. Broarna som raserades i Köpenhamn är fortfarande i mångt och mycket trasiga. Miljöminister Carlgren jobbar säkert på, men frågan är vad som kommer ut av det. Han har ju inte så bra ”record” hittills.
Att förhandlingarna går trögt är kanske inte så svårt att förstå. Det är de rika i-länderna som fortfarande lämnar störst fotavtryck i utsläpp av växthusgaser och det är vi som försatt världen under rådande klimatförändringar. Men det är de fattigare länderna och dess människor som får betala priset här och nu. Den rikare delen av världen kommer till förhandlingarna ”tomhänta” det vill säga med samma pengar som förut, bara med en ny etikett. Och en del länder är än mer motsträviga att ta sitt ansvar. Och på andra sidan förhandlingsbordet sitter de länder som står inför störst utmaningar och som är drabbade av en dubbel ojämlikhet, fattigdom och klimatförändringar. Ja, då är det kanske inte så svårt att förstå att förhandlingarna går trögt.
Jag hoppas snart få veta mer om ur det går med att hitta nya finansieringskällor såsom avgifter på flyg och sjöfart för att klara klimatomställningen. Jag tror det är avgörande för framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar